Mataburro
Laurent Roger och Melissa Ingrands projekt Mataburro är döpt efter den järnvägslinje som går precis bakom vingården. Järnvägslinjen var den allra första i Perpignan-regionen och fick det ökända namnet “Mataburro”, tragiskt nog efter att ha kört på två åsnor under sin allra första färd under invigningen år 1910.
Laurent kommer från en vinmakarfamilj och hans pappa brukade 40 hektar som han sålde år 2000, med undantag för tre hektar med Grenache och Merlot. Laurent jobbade som sommelier i Paris på bland annat La Verre Volé under flera år. Han fick chansen att skörda och jobba med legenden Alain Castex i Banyuls och bestämde sig där o då att följa sin pappas fotspår, lämna huvudstaden och börja göra vin på heltid. I oktober 2017 tog han över sin pappas kvarvarande 3 hektar i Rivesaltes precis utanför Perpignan. Vinmarkerna består av gamla stockar av Grenache som hans pappa planerade 1949 samt drygt trettioåriga Merlot-stockar.
I vingården jobbar Laurent enligt ekologiska och biodynamiska metoder och allt görs för hand. För att hålla jordarna friska och levande väljer Laurent gröngödsling framför plöjning. Jordarna består mestadels av kalkrik lera med rullsten och den enda inverkan som görs bland rankorna är ytterst lite svavel, koppar och eteriska oljor.
Vinerna är fjäderlätta i sitt uttryck med saftig frukt, härlig aromatik och mineralisk sälta. Förutom Mrenache och Merlot som Laurent odlar själv köper han Macabeu, Muscat och Mourvèdre från en granne, allt för att ge ytterligare finess och aromatik till sina viner. Vinmakningen är helt ren utan jäst och svavel eller andra främmande ämnen. Generellt gäller korta macerationer “semi-carbonique” och försiktig press. Lagringen sker både i tank, på fat och i amfora.
Hommage till Alain Castex (RIP) och hans fantatiska rosévin Canta Mañana
Toppcuvén från Mataburro. Här låter Laurent druvorna nå lite högre mognad och lagrar vinet på tre olika kärl innan blandning och buteljering.